Alla inlägg under maj 2010
Dottern fyller 11 år på söndag... uj vad tiden går fort!
Igår hade vi därför "barnkalas" (fy mamma så får man inte kalla det när man fyller 11 år!!!) på Ängelholms bowlinghall. Sju tjejer fnittrade och flamsade, åt tacobuffé och bowlade, så de var helt slut efter två timmars kalasande.
Ett vinnande koncept nu när barnen är lite större och det var underbart för mig, som är lite handikappad för tillfället, att slippa hålla i för mycket.
Skorna var ju förstås lite mesiga... och det var ju bara såååå pinsamt att ha dem på sig. (Som tur var fanns det inga jämnåriga killar i lokalen - det hade kunnat bli lite KRIS!)
Nu blommar den!
Löjtnantshjärta, som är inflyttad till Skåne från morfars planteringar i Johannisberg, Tunaberg, Nyköping! Vissa plantor tycker jag speciellt om för att de har en egen historia. 2004 kom den hit, men när morfar planterade den vet jag inte.
Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam är berättelsen om kravlös vänskap, som växer fram ur ensamheten. Romanens fyra karaktärer är alla annorlunda, lite excentriska men framför allt ensamma.
Under ett år i början av 2000-talet möter vi den utbrända konstnären Camille, den ohyfsade kocken Franck, den nervösa adelsmannen Philibert och den egensinniga damen Paulette, som flyttar in tillsammans i en stor våning i Paris finare kvarter. Under normala omständigheter hade de aldrig träffats, men nu faller det sig så, att deras vägar möts och tillsammans skapar de en gemenskap och vi får följa dem genom ömhet, vänskap, utbrott och försoningar.
Romanen är fylld av motstridiga känslor,värme, humor och speciella detaljer och man blir helt enkelt glad när man läser den!
Solen skiner!
DET ÄR SANT!!!
Jag har t o m suttit ute och läst ut min bok.
Jag följde även med dottern på hundpromenad till vår lilla skog, så nu fick bicepsen och händerna vad de tålde för idag...
Äntligen känns det som om våren går åt rätt håll. Våren visar vägen - mot sommaren.
DET GÖR MIG SÅÅÅÅ GLAD!
Frogge flyttade in till mig förra sommaren, som tack för något som aldrig blev av... Han pryder numera en av mina krukor vid entrén och han hälsar alla välkomna med sitt stora leende.
Bilden tillägnas min nyaste vän, Viv!